UPAS
Koezmant zaito tokos gheun
Hanven upas kelo
Ho upas mhojo nirfol zalo
Kiteak monant hanv ghat
Gheunk chintlem mhojea sezareacho.
Soro, vidi, cigratti, mass khainastana
Haven zaito upas kelo
Punn hea upasacho kosloch faido na zalo
Kiteak dusrea bailank, cheddvank
Kallzant hanv axelom.
Koddok challis disancho haven
Upas mhonn kelo
Punn ho upas kiteakuch upkarlona
Kiteak upasachea disani mhojem
Mon hanv kusoit ravlom.
Upasachea disani matheavele kens, khad
Hadinastana ravlom
Pun hem sogllem korun kosloch faido na zalo
Kiteak upasachea disani ton lamb rund korun
Hacheo, tacheo khoboro korit ravlom
Jezu mhonta khorea mona
Tujo tum upas kor
Tor monxa sang kiteak upkarlo
Tujo ho bhailo polko show
Tuven tukach re fotoilo
- Fr. Teo Fernandes, OCD
http://teofernandes.blogspot.com/
28/2/2008
www.goa-world.com/goa/konkani/
Wednesday, February 27, 2008
KONKNNI AMCHI MAI BHAS

KONKNNI AMCHI MAI BHAS
Konknni Gõychi Raj bhas korcheak, Konknnivadeanim cholvoll suru kel’li tedna ek ulo oso aikunk yetalo “Konkani uloi, Konkani boroi ani Kkonknnintlean Gõycho serkar choloi”. Ani xevottak Gõychi raj bhas Konknni zatoch he gaztelea nareacho avazuch bond poddlo. Lohu, lohu ho naro nopoit zalo kiteak, jem toddeank mellpachem aslem tem favlem, ani toddeanim Konknni bhaxek thoinch soddun aplim kama korun kaddlim.
Xati fuloun todde Gõykar mhonntat “Ami niz Gõykar ani Konknni amchi maim-bhas” Punn, ho ek fokot bhailo khell. Gõykaranchea ghorant dis-rat tor English xizta. Sarki Inglez ulounk yenasle, mhoje kodden Butler English uloitat ani apnakuch loz korun ghetat. Gõykaranim Konknni avoi-bhas ulounk lozchem kiteak? Bhurgeank pasun English ulounk xikoitat zalear mhojem aik Gõykara. “Tunvem kat boddlit punn tuji zat boddolchina” Jem tum uloitai tem tujea korneanim korun dhakoi. Todde Gõykar mhonntat, Konknni vachunk yena. Zalear tum khoro nizacho Gõykar nhoi. Kiteak, zaka Konknni ulounk yeta taka Konknni vachunk-borounk yeunkuch zai. Konknni amchi avoi-bhas ani zor tum khoro Konknni avoicho put zalear tuje avoi bhaxek visorchona.

Atam pollevn-ai amche Konknni avoi-bhaxe khatir ami kitem kela tem. Konknnintlean bottancher mezunk zatat titlim potram toxech masikam bhair sortat. Sunaprant, Vavreadeancho Ixtt, Dor Mhoneachi Rotti, The Goan Review, Jivit ani tosoch chodd apurbayechem ani sogleam avddichem masik “Gulab”. Him potram, masikam Gõyant toxench Mumbai thanv prokaxit zatat.
Dukhachi gozal mhonnlear Gõyant thanv dor mhoineank bhair sortolo “Gulab”, atam don mhoineamnim ek pavtti uzvaddak yetlo khoim. Kiteak oxem zalem zait? Hacho guneavkari konn? Nhoi anik konn fokot ami Gõykar! Khas amchea avoi-bhaxeantlean uzvaddak yetlim potram-masikam konn vachta zait? Bhov todde bottancher mezunk melltat title. Amche mai bhaxek pillun jivexim marpi konn? Pok’ki bodai ulovpi Goykar. Oso somoz zalo nam?
Zori tor amchi maim-bhas jivi urtoli zalear Konknnintlean chappun yetlim pustokam, masikam, potram dor ek Gõykaran vachun amcho tenko divnk zai. Ek Konknni borovpi aplea borovpannim apli avoi-bhas jivi dovorta ani sudraita. Ani vachpeanim him potr-masikam vikot ghevn vachlim zalear potranchea kharbareank sfurti mellta ani vachteleanchi Konknni bhas sullsullit ani jivi urta.
Ami Gõykar vareaveli minjas korunkuch urleat. Dis-rat ami Inglez uloitanv. English uloile mhonnlear ami somzotanv ‘unchlea vorgache’. (high class) monis mhonn. Punn hattuntlean tuji lhanvikai tuje avoi-bhaxe sovem dhakhoun, tika mornanche doddher pavoitai.
Atanchea bhurgeank toxench xiklelea mon’xak Misar Konknnintlean vachop kor mhonn sanglear tim mhonntat “I don’t know Conkani” Ami Gõykar hodd’dear hat marun mhonntat amchi bhas Konknni punn Gõykar nhoi to monis ekach mhoineam bhitor Konknni vachunk, borounk ani sarki ulounk xikta. Konknni pasot ami kitem kelam zait? Lipi vad korunkuch urle. Amche sobit avoiche don kuddke korun sodle mhonn, On-Gõykar amkam pixe Gõykar mhonn hansle ani azun hanstat.

Uttat Gõykaranno uttat. Zage zait. Amchi Konknni bhas amchea bhurgeank xikoun fuddle pillgek jivi dovoru-ia. Amchea bhaxeantlean prokaxit zatelim ’Gulab’ ani her potr-masikam vikttim ghevn, jahariti divn amcho tenko (support) ani adar korum-ia. Konknni potram kivam masikam vachun amchea ghorant Konknni avoi-bhas jivi rakum-ia. Portean hanv mhonntam “Konkani uloi, Konkani boroi, Konknnintlean Gõycho serkar choloi”.
Fr. Teo Fernandes,OCD
http://teofernandes.blogspot.com/
27/2/2008
http://www.goa-world.com/goa/konkani
Tuesday, February 26, 2008
BHURGEANCHER DOLLO DOVORAT
BHURGEANCHER DOLLO DOVORAT
- Fr. Teo Fernandes
Rongit fulam eke bhagek (garden) sobitai haddta. Jitlim lhan-vhodd bhagent fulam astat titlich ti bhag sobta ani pollevnk sobit dista. Fulam viret khoinchech bhagek sobitai na!
Teach porim, bhurgim zavn asat fulam eka ghorabeant. Bhurgim, ghorabeak sobai hadttat. Him bhurgim zavn asat Devachem dhennem. Zaitim kazari zodppim (couples) khaxelea bhurgeank tim axetat punn tanchea noxibant him fulam fulonant – Devacho gutt fokot Dev zanna. Jeddna ghorabeant fulam astat teddna attvoch torecho rong ghorabeacher posrovta.
Bhurgim zavn asat avai-bapaichi dhan-dovlot. Avoi-bapui aplea bhurgeank voir kaddunk zaito bhar ani tokos ghetat. Aplea bhurgeank borem xikop divnk kuddintlem rogot aslem udok kortat. Bhurgeank, sonvsaracheo soglleo sovloteo zaum to mobile, internet, cable T.V, toxench zai toxe poixe bhurgeank moddunk adi-adi (etc.) Punn avoi-bapui aplo vell mat bhurgeank dinant. Ani hachem spoxtt kharan mhonnlear sonvsarachea rattavolint ghuspollolim avoi-bapainkuch vell nam zalear tim apnnalea bhurgeank khoincho vell ditelint?.
Amchim bhurgim bhagentlim fulam mhonnlearuch zainam. Zoso ek mali, (gardener) fulanchim zhaddam bendtta tech bhaxen vaddtelea sobit sundor fulancher, avoi-bapain matso dollo dovorunk zai. Na zalear him sobit sundor fulancho pormoll dusreank panvchea adinch bhautelim Fultele bonge bhavon vechea adim avoi-bapain lokx dovorchi goroz asa.
Aichea kallar, avoi-bapain aplea bhurgeank vell divnk zai. Heo ani teo sonvasarcheo sovloteo dilearuch puro na, punn tankam aplo vell divncho bhouch mothvacho asta. Bhurgim parpoll zavnchea adinch matxe ek tori dollo tancher asunk zai. Hem zaun asam avoi-bapaicheach boreak, kiteak; Konknnintlean ek mhonn’ni asa “Dolle add, sonvsar padd”. Hem zavn asa sot. Na zalear polle. Avoi-bapui aplea bhurgeank xikop divnk tanchi 10vi vo S.S.C.E zatoch tankam borea tea maha vidyalotint (College) ghaltat. Bhurgim aplem xikop kortanam zaite pavtti vaitt sonvoiank tim sampoddtat ani uprant avoi-bapui varoulelea dudhak roddtat. Varoulolea dudhcher rodon koslo faido? Dhekun avoi-bapain aplea bhurgeancher chotrai dovorunk zai. Tim khoim vetat, kitem kortat ani khoinchea mon’xank bhettat, toxench tanche konn ixtt-mitr hacherui tumche dolle asunk ekdom gorjechem. Chintat avoi-bapainno. Uprant roddon kosloch faido na.
Atanche maha vidyalontint soro, sigratti toxench gunge-vikalim okddam melltat. Hea babtint avoi-bapain matxe zagrut ranvchem. Kedna- kedna-i avoin na zalear bapain vidyalontint vochun bhurgeanchi topasnni korunk zai. Survatek hem kam’ korunk agvodd lagtelem. Punn avoi-bapaino, hem tumchech faidaichem. Heo vaitt sonvoim-eo tumchea fulank lagleo zalear him fultim fulam fulchea adinch bhavon vetelim.
Tumchea bhurgeank sonvsarik vostu ditana, poilo tumcho mog tankam diat. Kiteak, tumcho mogacho voso tankam lagtolo ani tumchea mogantlean avoi-bapui khorim ixtt mhonn tumi tankam dhakoitelim. Tumcho khoro mog tankam tumi dilo zalear, tumchi bhurgim khotto mog ani sangatt sodunk hanga thoim tim heddchinant ani naka zal’lim duensam odik korun AIDS pidda tumchea ghorabeant panvchi nam. Ani oxe toren tumcho ani tosoch tumchea ghorabo mann, moriadit urtolo.
Avoi-bapaichem khorelem margdoxonn ani xidduk dollo bhurgeancher naslelean atanchea kallar bhurgim lhanuch astana mogan poddtat. Avoi-bapui somzottat bhurgim koleg kortat mhonn, punn kosli koleg? Mogachi? Magir mogacho fog zatoch avoi-bapui chittunk poddtat. Chinttat avoi-bapainno vell astana.
Zaite avoi-bapui somzotat aplea bhurgeam kodden linga vixeiant ulovop sarkem nhoi mhonn. Na! Hem amchem chintop sarkem nhoi. Ho zavn asa ek kaido avoi-bapaicho aplea vaddlolea bhurgeank ling vixeiant khori mahiti divnk, na zalear bhurgim linga vixeiant mahiti mellunk naka zal’leank vicharun, zoxem tanchea ixtt-mitr, pozddim filmam pollevn ling sombondim zannam zavnk axetat. Ani favo toxem margdorxonn nam zavn amchea ghorabeachea bhagintlim fulam vaitt doxer pavtat.
Tor avoi-bapaino, amchea bhurgeancher matso dollo dovorum-ai ani pollevn-ai amchi bhurgim koxim vagtatt, kitem kortat tacher matxe lokx divnchem mhonn magttam. Hem amchea faideanchem ani hem zavn asa ghorabeachem boreponn. Na tor chittun polle. Devan dilolo bezo vaprun niall korat. Portean hanv mhontam “Dole add, sonvsar padd” hem zavnche adinch amchea bhurgeancher dollo dovorat.
- Fr. Teo Fernandes OCD
www.goa-world.com/goa/konkani
26/2/2008
- Fr. Teo Fernandes
Rongit fulam eke bhagek (garden) sobitai haddta. Jitlim lhan-vhodd bhagent fulam astat titlich ti bhag sobta ani pollevnk sobit dista. Fulam viret khoinchech bhagek sobitai na!
Teach porim, bhurgim zavn asat fulam eka ghorabeant. Bhurgim, ghorabeak sobai hadttat. Him bhurgim zavn asat Devachem dhennem. Zaitim kazari zodppim (couples) khaxelea bhurgeank tim axetat punn tanchea noxibant him fulam fulonant – Devacho gutt fokot Dev zanna. Jeddna ghorabeant fulam astat teddna attvoch torecho rong ghorabeacher posrovta.
Bhurgim zavn asat avai-bapaichi dhan-dovlot. Avoi-bapui aplea bhurgeank voir kaddunk zaito bhar ani tokos ghetat. Aplea bhurgeank borem xikop divnk kuddintlem rogot aslem udok kortat. Bhurgeank, sonvsaracheo soglleo sovloteo zaum to mobile, internet, cable T.V, toxench zai toxe poixe bhurgeank moddunk adi-adi (etc.) Punn avoi-bapui aplo vell mat bhurgeank dinant. Ani hachem spoxtt kharan mhonnlear sonvsarachea rattavolint ghuspollolim avoi-bapainkuch vell nam zalear tim apnnalea bhurgeank khoincho vell ditelint?.
Amchim bhurgim bhagentlim fulam mhonnlearuch zainam. Zoso ek mali, (gardener) fulanchim zhaddam bendtta tech bhaxen vaddtelea sobit sundor fulancher, avoi-bapain matso dollo dovorunk zai. Na zalear him sobit sundor fulancho pormoll dusreank panvchea adinch bhautelim Fultele bonge bhavon vechea adim avoi-bapain lokx dovorchi goroz asa.
Aichea kallar, avoi-bapain aplea bhurgeank vell divnk zai. Heo ani teo sonvasarcheo sovloteo dilearuch puro na, punn tankam aplo vell divncho bhouch mothvacho asta. Bhurgim parpoll zavnchea adinch matxe ek tori dollo tancher asunk zai. Hem zaun asam avoi-bapaicheach boreak, kiteak; Konknnintlean ek mhonn’ni asa “Dolle add, sonvsar padd”. Hem zavn asa sot. Na zalear polle. Avoi-bapui aplea bhurgeank xikop divnk tanchi 10vi vo S.S.C.E zatoch tankam borea tea maha vidyalotint (College) ghaltat. Bhurgim aplem xikop kortanam zaite pavtti vaitt sonvoiank tim sampoddtat ani uprant avoi-bapui varoulelea dudhak roddtat. Varoulolea dudhcher rodon koslo faido? Dhekun avoi-bapain aplea bhurgeancher chotrai dovorunk zai. Tim khoim vetat, kitem kortat ani khoinchea mon’xank bhettat, toxench tanche konn ixtt-mitr hacherui tumche dolle asunk ekdom gorjechem. Chintat avoi-bapainno. Uprant roddon kosloch faido na.
Atanche maha vidyalontint soro, sigratti toxench gunge-vikalim okddam melltat. Hea babtint avoi-bapain matxe zagrut ranvchem. Kedna- kedna-i avoin na zalear bapain vidyalontint vochun bhurgeanchi topasnni korunk zai. Survatek hem kam’ korunk agvodd lagtelem. Punn avoi-bapaino, hem tumchech faidaichem. Heo vaitt sonvoim-eo tumchea fulank lagleo zalear him fultim fulam fulchea adinch bhavon vetelim.
Tumchea bhurgeank sonvsarik vostu ditana, poilo tumcho mog tankam diat. Kiteak, tumcho mogacho voso tankam lagtolo ani tumchea mogantlean avoi-bapui khorim ixtt mhonn tumi tankam dhakoitelim. Tumcho khoro mog tankam tumi dilo zalear, tumchi bhurgim khotto mog ani sangatt sodunk hanga thoim tim heddchinant ani naka zal’lim duensam odik korun AIDS pidda tumchea ghorabeant panvchi nam. Ani oxe toren tumcho ani tosoch tumchea ghorabo mann, moriadit urtolo.
Avoi-bapaichem khorelem margdoxonn ani xidduk dollo bhurgeancher naslelean atanchea kallar bhurgim lhanuch astana mogan poddtat. Avoi-bapui somzottat bhurgim koleg kortat mhonn, punn kosli koleg? Mogachi? Magir mogacho fog zatoch avoi-bapui chittunk poddtat. Chinttat avoi-bapainno vell astana.
Zaite avoi-bapui somzotat aplea bhurgeam kodden linga vixeiant ulovop sarkem nhoi mhonn. Na! Hem amchem chintop sarkem nhoi. Ho zavn asa ek kaido avoi-bapaicho aplea vaddlolea bhurgeank ling vixeiant khori mahiti divnk, na zalear bhurgim linga vixeiant mahiti mellunk naka zal’leank vicharun, zoxem tanchea ixtt-mitr, pozddim filmam pollevn ling sombondim zannam zavnk axetat. Ani favo toxem margdorxonn nam zavn amchea ghorabeachea bhagintlim fulam vaitt doxer pavtat.
Tor avoi-bapaino, amchea bhurgeancher matso dollo dovorum-ai ani pollevn-ai amchi bhurgim koxim vagtatt, kitem kortat tacher matxe lokx divnchem mhonn magttam. Hem amchea faideanchem ani hem zavn asa ghorabeachem boreponn. Na tor chittun polle. Devan dilolo bezo vaprun niall korat. Portean hanv mhontam “Dole add, sonvsar padd” hem zavnche adinch amchea bhurgeancher dollo dovorat.
- Fr. Teo Fernandes OCD
www.goa-world.com/goa/konkani
26/2/2008
Apa-lipa Goychem Rajkaronn (Konkani Kovita)

Apa-lipa Goychem Rajkaronn
Aile re aile,
Bikhari amchea
dharant aile
Kott’tti gheun
bhikek lagle
Kott’ttent tanchea
motam ghalun
lokhani amchea
amkanch naddle...

Aile re aile,
Nivddun aile
Donuch disanim
Kele tannim hole
Lokhani dil’lim
votam visorle
Apa-lipa khell
Khellunk lagle...
.jpg)
Kelem re kelem
Rajkaronn Gõychem
Kelem girgirem
Rajkarnant bhorlam
Bhirem choranchem
Montreak laglam
Pixem chorpachem
Gõy amchem
Chorun pavlam
Ordhe vattechem...
Uttat Gõykara
Nidentle uttat
Vot ghatloleank
Korinakat fatt
Ho vell zaun asa
Dokounk tankam vatt
Nodor tancher marat
Tanchi fatt zalea datt
Gorom udok ghalun
Kaddat tanchi kat...
-Fr. Teodosio Fernandes
Kuwait
Ghorabo Mhonche Kitem???
Ghorabo Mhonche Kitem???
-- Fr. Teo Fernandes, Kuwait
Khoichea-i munxea lagim vinchar – 'tum kazar zaupacho hetu kitem' kai mhon anik to vo ti tuka oso zabab ditolim – 'hanv kazar zatam amcho ghorabo bhanddunk.'
Anik jedna ek cheddo anik cheddum mogan poddotch tim kazaracho Sacrament zoddtat tednna tim aplo ghorabo bhanddunk soddtat. Anik ho zaun asa sogllea kazari jivitacho hetu. Tor ghorabo mhonchem kitem zait? Char vonttichem ghorant tum ravtai taka tum ghorabo mhontta zait? Haka ghorabo mhonninat.
Ghorabo zaun asa bapui, avoi anik bhrugim. Anik ho ghorabo bhanddun hadppak ek cheddo anik ek cheddum sopon sopnetat -- anik hanven mhonn iet --ho zaun asa ghorabo.
Punn ho ghorabo bandtolo zalear hea ghorabeak tin buniadiche fator asat.
Ek novem ghor bandtat zalear taka bhuniad asunk zai. Zitli tea ghorachi bhuniad mozbut, titlem tem ghor ghott ani okondd urta. Teach bhaxen ghorabo banddun haddtlo zalear taka hanvem mhonno eit taka tin buniadiche fator asat anik he tin buniadichem fator hea ghorabeak zaun asat:
1 - mog,
2 – magnnem, anik
3 - xist (discipline).
Poilo bhuniadicho fator eka ghorabeak zaun asa "Mog". Hem tin lettranchem utor 'Mog' oxem attaplem asam – 'M' - mhonche 'Mhaka', 'O' mhonche 'Ollkhun', 'G' mhonche 'Ghe'. Ghov anik bhailen ekamekak ollkhun gheunk zai. Hacho ortho oso ekmekache gunn bore vo vaitt tem somzun gheunk zai. Hem chodd mohotvanchem. Ho mog tanche sovem asunk zai.
Hem 'Mog' utor nhoi fokot ling (sex) sombhondh gheta tednanch, punn bogor sodanch tanchea jivitant sukhant toxench dukhant tannim ho mog vanttun gheunk zai.
Ghov ani bhailen ekamekak vell diunk zai anik jedna tim ekamekak vell ditat tedna ho mog tanchea sovem vaddta anik choddta. Anik zo mog tim onbhovtat to mog tim tanchea bhurgeam sovem vant'ttat anik him bhurgim avoi bapaicho mog tanche jivitant chaktat. Jedna ek avoi aplea lhanxea ballaseak dudh pieonk dita anik hem bhurgem avoichem dudh chakta tednna hem bhurgem avoicho mog chakta.
Tea pasot ghova and bhaile modem ho mog asunk zai na zalear bhextench char vontinchem ghor ami bhandtoleanv.
'Magnnem' zaun asan ek buniadicho fator. Ek vopar asa jem 'kuttum sangatak magnnem korta tem kuttumb vo ghorabo sangatak jietat'. Hem zaun asa sot kiteak magnnem amchea xriti ghorabeant asunk zai. Magnnem zaun asa ek okhondd khambo amchea ghoreabeant. Magnnem mhonche ek sonbhaxen (Dialogue). Hanv Devakodde uloitam anik Dev mhojekodde uloita. Magnnea udexim ghov anik bhail devakodde ekvott zoddtat.
Poillem familichem magnnem zaun asa ters -- haka chod vell lagona -- ek vis tim ponchis minutam. Hea tersant Jezuchea jivitacher ami niall kortat anik hea tersa udexim ami amchea Sorginchea Maincho mog kortanv. Tea pasot amchea ghorant sodddanch ters asunk zai anik avoi-bapain ho ters aplea familichea sangatak korunk zai.
Dusre vatten jen'na ghov anik bhail sangatak boson povitr pustok vachtat anik jem vachlam tacher sangatak niall kortat tedna tanche sovem Devache asnne asam anik tim eke bhaxen Devacho mog tanchem sovem tim Hem korunk atamchea avoi anik bapaik vell na. Tor tujean tuzo bhorabo koso bhanddun haddu eit.?
onbhovtat.
Tisro ghorabeacho buniadicho fator zaun asa ghorabeachi 'Xist'(Discipline). Hi xist poili avoi anik bapai sovem asunk zai. Distuch vell- vellarcher sogllem aplem kam korunk zai. Zea ghorabeak xist na tea ghoreabeak dekh na kiteak, hi xist chodd ghorjechi eka ghorabeak.
Dusre vatten hi xist avoain anik bapain aplea bhurgeank xikounk zai. Zaite pautti amchi avoi bapui aplea bhurgeank zaite poixe toxench her vostu zaundi teo computer, mobile phones, ghaddio (cars) sogllem ditat punn aplea bhurgeank xist xikoinnat ani takach lagun amchim atanchi bhurgim parpoll zaleant.
Amcheo avoi bapui atam aplea bhurgeancher ek bhotanchem tapot laina. English bhaxent ek vopar asa 'Spare the rod and spoil the Child' hem voparent zaitem sot asam. Na zalear chinttun polleait. Bhurgeank lhanuch astanan xist xikounk zai kiteak tanchem mon mov asta anik hea vellar tu jem tankam xikoitai tem tim xiktat. Tujim bhugim parpoll zaunche poilim tankam xist, rit rovis xikoi.
Ghorabo hea jivitache buneadicher bandlolo assa zalear, jivitant vadoll ani moll ailem zalear kednach to ghorabo alchonam, kiteak hea sarke gorabeacho dhir ani bhavart asa Dev.
Mogan ami amcho Ghorabo banduia!
__________________________
Rev. Fr. Teodosio Martinho Fernandes, OCD
"Thou art a priest for ever, after the order of Melchiz'edek." -- Hebrews 5:6
. ....
Birth Date : 30 January 1969
Ordained Priest : 18 December 2003
Joined V.O.K : 22 September 2005
E-mail Address:
teofeds69@yahoo.co.uk
Fr. Teodosio was born on 30 January 1969 in Sanguem, Goa.
Fr. Teodosio obtained his B. Th. (Bachelor of Theology) 2000-2003, from the St. Joseph Seminary, Mangalore. He was ordained priest on 18 December 2003.
After his ordination, he was posted to the Avila Jyoti Seminary in Mapusa, Goa from 2003 to 2005.
Fr. Teodosio left India to join the Vicariate of Kuwait in September 2005.
He serves at the Our Lady of Arabia Church at Ahmadi.
http://www.catholic-church.org/kuwait/fr_teodosio.htm
- Forwarded by www.goa-world.com
2/9/2007
-- Fr. Teo Fernandes, Kuwait
Khoichea-i munxea lagim vinchar – 'tum kazar zaupacho hetu kitem' kai mhon anik to vo ti tuka oso zabab ditolim – 'hanv kazar zatam amcho ghorabo bhanddunk.'
Anik jedna ek cheddo anik cheddum mogan poddotch tim kazaracho Sacrament zoddtat tednna tim aplo ghorabo bhanddunk soddtat. Anik ho zaun asa sogllea kazari jivitacho hetu. Tor ghorabo mhonchem kitem zait? Char vonttichem ghorant tum ravtai taka tum ghorabo mhontta zait? Haka ghorabo mhonninat.
Ghorabo zaun asa bapui, avoi anik bhrugim. Anik ho ghorabo bhanddun hadppak ek cheddo anik ek cheddum sopon sopnetat -- anik hanven mhonn iet --ho zaun asa ghorabo.
Punn ho ghorabo bandtolo zalear hea ghorabeak tin buniadiche fator asat.
Ek novem ghor bandtat zalear taka bhuniad asunk zai. Zitli tea ghorachi bhuniad mozbut, titlem tem ghor ghott ani okondd urta. Teach bhaxen ghorabo banddun haddtlo zalear taka hanvem mhonno eit taka tin buniadiche fator asat anik he tin buniadichem fator hea ghorabeak zaun asat:
1 - mog,
2 – magnnem, anik
3 - xist (discipline).
Poilo bhuniadicho fator eka ghorabeak zaun asa "Mog". Hem tin lettranchem utor 'Mog' oxem attaplem asam – 'M' - mhonche 'Mhaka', 'O' mhonche 'Ollkhun', 'G' mhonche 'Ghe'. Ghov anik bhailen ekamekak ollkhun gheunk zai. Hacho ortho oso ekmekache gunn bore vo vaitt tem somzun gheunk zai. Hem chodd mohotvanchem. Ho mog tanche sovem asunk zai.
Hem 'Mog' utor nhoi fokot ling (sex) sombhondh gheta tednanch, punn bogor sodanch tanchea jivitant sukhant toxench dukhant tannim ho mog vanttun gheunk zai.
Ghov ani bhailen ekamekak vell diunk zai anik jedna tim ekamekak vell ditat tedna ho mog tanchea sovem vaddta anik choddta. Anik zo mog tim onbhovtat to mog tim tanchea bhurgeam sovem vant'ttat anik him bhurgim avoi bapaicho mog tanche jivitant chaktat. Jedna ek avoi aplea lhanxea ballaseak dudh pieonk dita anik hem bhurgem avoichem dudh chakta tednna hem bhurgem avoicho mog chakta.
Tea pasot ghova and bhaile modem ho mog asunk zai na zalear bhextench char vontinchem ghor ami bhandtoleanv.
'Magnnem' zaun asan ek buniadicho fator. Ek vopar asa jem 'kuttum sangatak magnnem korta tem kuttumb vo ghorabo sangatak jietat'. Hem zaun asa sot kiteak magnnem amchea xriti ghorabeant asunk zai. Magnnem zaun asa ek okhondd khambo amchea ghoreabeant. Magnnem mhonche ek sonbhaxen (Dialogue). Hanv Devakodde uloitam anik Dev mhojekodde uloita. Magnnea udexim ghov anik bhail devakodde ekvott zoddtat.
Poillem familichem magnnem zaun asa ters -- haka chod vell lagona -- ek vis tim ponchis minutam. Hea tersant Jezuchea jivitacher ami niall kortat anik hea tersa udexim ami amchea Sorginchea Maincho mog kortanv. Tea pasot amchea ghorant sodddanch ters asunk zai anik avoi-bapain ho ters aplea familichea sangatak korunk zai.
Dusre vatten jen'na ghov anik bhail sangatak boson povitr pustok vachtat anik jem vachlam tacher sangatak niall kortat tedna tanche sovem Devache asnne asam anik tim eke bhaxen Devacho mog tanchem sovem tim Hem korunk atamchea avoi anik bapaik vell na. Tor tujean tuzo bhorabo koso bhanddun haddu eit.?
onbhovtat.
Tisro ghorabeacho buniadicho fator zaun asa ghorabeachi 'Xist'(Discipline). Hi xist poili avoi anik bapai sovem asunk zai. Distuch vell- vellarcher sogllem aplem kam korunk zai. Zea ghorabeak xist na tea ghoreabeak dekh na kiteak, hi xist chodd ghorjechi eka ghorabeak.
Dusre vatten hi xist avoain anik bapain aplea bhurgeank xikounk zai. Zaite pautti amchi avoi bapui aplea bhurgeank zaite poixe toxench her vostu zaundi teo computer, mobile phones, ghaddio (cars) sogllem ditat punn aplea bhurgeank xist xikoinnat ani takach lagun amchim atanchi bhurgim parpoll zaleant.
Amcheo avoi bapui atam aplea bhurgeancher ek bhotanchem tapot laina. English bhaxent ek vopar asa 'Spare the rod and spoil the Child' hem voparent zaitem sot asam. Na zalear chinttun polleait. Bhurgeank lhanuch astanan xist xikounk zai kiteak tanchem mon mov asta anik hea vellar tu jem tankam xikoitai tem tim xiktat. Tujim bhugim parpoll zaunche poilim tankam xist, rit rovis xikoi.
Ghorabo hea jivitache buneadicher bandlolo assa zalear, jivitant vadoll ani moll ailem zalear kednach to ghorabo alchonam, kiteak hea sarke gorabeacho dhir ani bhavart asa Dev.
Mogan ami amcho Ghorabo banduia!
__________________________
Rev. Fr. Teodosio Martinho Fernandes, OCD
"Thou art a priest for ever, after the order of Melchiz'edek." -- Hebrews 5:6
. ....
Birth Date : 30 January 1969
Ordained Priest : 18 December 2003
Joined V.O.K : 22 September 2005
E-mail Address:
teofeds69@yahoo.co.uk
Fr. Teodosio was born on 30 January 1969 in Sanguem, Goa.
Fr. Teodosio obtained his B. Th. (Bachelor of Theology) 2000-2003, from the St. Joseph Seminary, Mangalore. He was ordained priest on 18 December 2003.
After his ordination, he was posted to the Avila Jyoti Seminary in Mapusa, Goa from 2003 to 2005.
Fr. Teodosio left India to join the Vicariate of Kuwait in September 2005.
He serves at the Our Lady of Arabia Church at Ahmadi.
http://www.catholic-church.org/kuwait/fr_teodosio.htm
- Forwarded by www.goa-world.com
2/9/2007
Dinar..... Dinar..... Dinar..... ! (Konkani Kovita)
Dinar..... Dinar..... Dinar....!
- Fr. Teo Fernandes
Ail'lom zoddunk
duddu dinar
Kuwait pavtoch
gomlo sonvsar
dogh-dogh uzo
koxtt marekar
xim kollkollo
kinnacho thar
jivache mhoje
zale bognar
chintun chintun
zalom bejar...
girest ganv
gorib hanv
dinar....dinar.....dinar
Zodduk dinar
axeun ailom
dis, mhoine
sukh sopnelom
vorsan voros
zoddit raulom
somnam sukhrar
mejit urlom
Ghorchim mhojea
vatt chukhlom...
dolle mhojea
voir mollbar
ghor mhojem
pois vattar
ken'na zatlem
rinn kabar
bolsam mhojim
poitat vatt
dinar.... dinar.... dinar
Bailo desh
vhoddlem sopon
adhurem jivit
koxtt nirfoll
anvddo asa
kallzan lipon
mhojench maka
ek vhoddponn
oddruxt koxtt
pollenam mon'n
hatant poixe
ek pixeponn
fattim fuddem
pollena konnn
jiv Kuwait
kalliz Goeam
kitem zoddlam
kaim nam
khoim ghel'lo
khoim nam
udok koxem
omtea kollxear
jivit ritem
axechem lhar....
dinar... dinar... dinar!
www.goa-world.com/goa/konkani/
5/9/2007
- Fr. Teo Fernandes
Ail'lom zoddunk
duddu dinar
Kuwait pavtoch
gomlo sonvsar
dogh-dogh uzo
koxtt marekar
xim kollkollo
kinnacho thar
jivache mhoje
zale bognar
chintun chintun
zalom bejar...
girest ganv
gorib hanv
dinar....dinar.....dinar
Zodduk dinar
axeun ailom
dis, mhoine
sukh sopnelom
vorsan voros
zoddit raulom
somnam sukhrar
mejit urlom
Ghorchim mhojea
vatt chukhlom...
dolle mhojea
voir mollbar
ghor mhojem
pois vattar
ken'na zatlem
rinn kabar
bolsam mhojim
poitat vatt
dinar.... dinar.... dinar
Bailo desh
vhoddlem sopon
adhurem jivit
koxtt nirfoll
anvddo asa
kallzan lipon
mhojench maka
ek vhoddponn
oddruxt koxtt
pollenam mon'n
hatant poixe
ek pixeponn
fattim fuddem
pollena konnn
jiv Kuwait
kalliz Goeam
kitem zoddlam
kaim nam
khoim ghel'lo
khoim nam
udok koxem
omtea kollxear
jivit ritem
axechem lhar....
dinar... dinar... dinar!
www.goa-world.com/goa/konkani/
5/9/2007
ATANCHEM NESOP NOVLANCHEM FASHION
ATANCHEM NESOP NOVLANCHEM FASHION
- By Fr. Teo Fernandes, Kuwait
Zamana Badal Gaia Hai, Zamana Badal Gaia Hai, Zamana Badal Gaia Hai!
Atanchea sonvsaracher nodor marli zalear amkam disun ieta sogllem bodol’lam. Sonvsarant noveo-noveo vostu aileat. Ek zalok (glance) marli zalear amkam disun ieta adim radio asle anik tacher kantaram vo khell tiatr aikonk lok axeun ravtalo punn atam sogllem bodol’lam… T.V aileat, VCD, DVD aileant. Sonvsarant zaitim bodolpam zaleant.
Zoso sonvsar bodolta toso monisui bodolta. Na tor polle- adim monis apleachi kudd dampunk nesop nestale anik hem nesop rit mansugechem aslem. Tanchem nesop ek sadem anik fashion naslem. Atam kitem re, fashionam ekdom chodd zaleant.
Survatek Devan Adam ani Eve-k rochlim tedna tankam vinglim rochlim punn tankam tanchi loz disonk nasli kiteak tim ‘innocent’ aslim. Pun jedna monis Deva koddsun pois ghelo tednna tankam vingleaponnachi loz disli ani tanni apli kudd pananni dampli punn tim panam pinztalim hem polleun Devan zonvarachem chamddem kaddun tankam nesop kelem. Kiteak zait Devan oxem kelem?
Fokot tanchi kudd dhampunk hem Devan kelem. Devan dil’le kuddichi nirmollkai samballunk Devan monxa sovem oxem korchem poddlem.
Atanchem neshop pollelear xi, xi baba polleunk passun vitt dista. Atanchea fashionacher nodor marlear mel’lim alma aileant xim distat. Na zalear matxe ek nodor marun polleum-ia.
Atanchea chedvanchem toxench bailanchem nesop kitem re baba xi. ZAMANA BADAL GAIA HAI BABA! Tea nespak mod na, moriadui na. Thoddeanchem ang ugtem, thoddeanche golle ugte, thoddeanchim mini skirt – hea mini skirtantlean thodeanche kurleche donge !!!. Him modachim nespam polletoch mhaka dista tankam lugot unne poddlem, na zalear dorjean katortana sarkem katrunk na xem dista. Va re.. kitem amchem modachem nesop. ZAMANA BADL GA IA HAI BABA. ZAMANA BADL GA IA..
Thoddeo bailo pant-am (trousers) ghaltat anik him pant-am ghaltoch thoddeank kotti bor mas nasleleo bailho popayche dande anik chodd mas asloleo duddi koxe polluenk distat. Thondachem make-up kelea uprant bailho toxinch cheddvam polleunk distat butam koxim ximiterintlim uttun mhonn. Avoi ghe mhoje maim.. todde zant’tte dadle anik matareo bailho piklele kens kale kortat tornatim disunk. Tankam atam portun mateak komb eiupachie asa khoim. ZAMANA BADL GAIA HAI, ZAMANA BADL GAIA HAI, ZAMANA BADL GAIA HAI!
Chedde mhon kitem unne. Atanche chedde gel ghalun tanche kens ugoitat. Apleach kensache bhognnar kortat. Thoddeanche kens gel ghaltoch salleachim (porcupine) pakam bhaxen zatat. He thoddeanche kensak polleun zonglantle ranvotti monis koxe polleunk distat.
Hanv zanna fokot cheddvanche kan topun kanak ghaltat tem punn xi baba chedde passun kan topun kanantlem ghaltat anik toxech cheddvam bhaxen lamb kens dovortat anik magir kitem -- cheddoi mhonn kollona cheddum-i mhonn kollona. Xi baba.. ZAMANA BADL GAIA HAI!
Hem sogllem fashion dakounk igorz anik mis ek fashion pradecho vosro (hall) zalam kiteak aitaranchem, festachem vhodllem misak anik chodd korun kazarank tuka zai toslim fashiona polleunk melltat fokot hem polleunk char dolle asunk zai. Xi kitem re baba ZAMANA BADL GAIA HAI!
Hai, hai ang xirsirta. Devachea ghorak man anik moriad passun atam dinat. Mis aikotoleanchem passun kotta tankam mis passun sarkem aikunk mellonna.
Mansugechem nehop Devak mandta kiteak tuji kudd zaun asa ek Devachem mondir. Hea mondirant Povitr Tritvi vosro korta anik tea dekun he Bhov Povitr Tritvek man diunk amchim nespam mansugechim anik moriadichim asunk zai. Devan rochlele kuddik ami man diunk zai. Amchi kudd ugtti dovrun dusreank tallneant ghalop hem sarkem nhoi. Na zalear polle az-kal cheddavanche ani bhailancher broxtochar zatat kiteak lagun zait? Hea novlanchea fashionak lagun.
Tor mansugechem nesop neslear tuka man anik moriad di-eit. Tum borea xegunachem cheddum, bhail vo cheddo mhonn tuji toknai korit na zalear tuzoch man, abru tum varear ghaltai. Hache vhoir matxe niall korun polle. Moriadichem nesop nesunk proitn korum–ia.
www.goa-world.com/goa/konkani/
25/9/2007
- By Fr. Teo Fernandes, Kuwait
Zamana Badal Gaia Hai, Zamana Badal Gaia Hai, Zamana Badal Gaia Hai!
Atanchea sonvsaracher nodor marli zalear amkam disun ieta sogllem bodol’lam. Sonvsarant noveo-noveo vostu aileat. Ek zalok (glance) marli zalear amkam disun ieta adim radio asle anik tacher kantaram vo khell tiatr aikonk lok axeun ravtalo punn atam sogllem bodol’lam… T.V aileat, VCD, DVD aileant. Sonvsarant zaitim bodolpam zaleant.
Zoso sonvsar bodolta toso monisui bodolta. Na tor polle- adim monis apleachi kudd dampunk nesop nestale anik hem nesop rit mansugechem aslem. Tanchem nesop ek sadem anik fashion naslem. Atam kitem re, fashionam ekdom chodd zaleant.
Survatek Devan Adam ani Eve-k rochlim tedna tankam vinglim rochlim punn tankam tanchi loz disonk nasli kiteak tim ‘innocent’ aslim. Pun jedna monis Deva koddsun pois ghelo tednna tankam vingleaponnachi loz disli ani tanni apli kudd pananni dampli punn tim panam pinztalim hem polleun Devan zonvarachem chamddem kaddun tankam nesop kelem. Kiteak zait Devan oxem kelem?
Fokot tanchi kudd dhampunk hem Devan kelem. Devan dil’le kuddichi nirmollkai samballunk Devan monxa sovem oxem korchem poddlem.
Atanchem neshop pollelear xi, xi baba polleunk passun vitt dista. Atanchea fashionacher nodor marlear mel’lim alma aileant xim distat. Na zalear matxe ek nodor marun polleum-ia.
Atanchea chedvanchem toxench bailanchem nesop kitem re baba xi. ZAMANA BADAL GAIA HAI BABA! Tea nespak mod na, moriadui na. Thoddeanchem ang ugtem, thoddeanche golle ugte, thoddeanchim mini skirt – hea mini skirtantlean thodeanche kurleche donge !!!. Him modachim nespam polletoch mhaka dista tankam lugot unne poddlem, na zalear dorjean katortana sarkem katrunk na xem dista. Va re.. kitem amchem modachem nesop. ZAMANA BADL GA IA HAI BABA. ZAMANA BADL GA IA..
Thoddeo bailo pant-am (trousers) ghaltat anik him pant-am ghaltoch thoddeank kotti bor mas nasleleo bailho popayche dande anik chodd mas asloleo duddi koxe polluenk distat. Thondachem make-up kelea uprant bailho toxinch cheddvam polleunk distat butam koxim ximiterintlim uttun mhonn. Avoi ghe mhoje maim.. todde zant’tte dadle anik matareo bailho piklele kens kale kortat tornatim disunk. Tankam atam portun mateak komb eiupachie asa khoim. ZAMANA BADL GAIA HAI, ZAMANA BADL GAIA HAI, ZAMANA BADL GAIA HAI!
Chedde mhon kitem unne. Atanche chedde gel ghalun tanche kens ugoitat. Apleach kensache bhognnar kortat. Thoddeanche kens gel ghaltoch salleachim (porcupine) pakam bhaxen zatat. He thoddeanche kensak polleun zonglantle ranvotti monis koxe polleunk distat.
Hanv zanna fokot cheddvanche kan topun kanak ghaltat tem punn xi baba chedde passun kan topun kanantlem ghaltat anik toxech cheddvam bhaxen lamb kens dovortat anik magir kitem -- cheddoi mhonn kollona cheddum-i mhonn kollona. Xi baba.. ZAMANA BADL GAIA HAI!
Hem sogllem fashion dakounk igorz anik mis ek fashion pradecho vosro (hall) zalam kiteak aitaranchem, festachem vhodllem misak anik chodd korun kazarank tuka zai toslim fashiona polleunk melltat fokot hem polleunk char dolle asunk zai. Xi kitem re baba ZAMANA BADL GAIA HAI!
Hai, hai ang xirsirta. Devachea ghorak man anik moriad passun atam dinat. Mis aikotoleanchem passun kotta tankam mis passun sarkem aikunk mellonna.
Mansugechem nehop Devak mandta kiteak tuji kudd zaun asa ek Devachem mondir. Hea mondirant Povitr Tritvi vosro korta anik tea dekun he Bhov Povitr Tritvek man diunk amchim nespam mansugechim anik moriadichim asunk zai. Devan rochlele kuddik ami man diunk zai. Amchi kudd ugtti dovrun dusreank tallneant ghalop hem sarkem nhoi. Na zalear polle az-kal cheddavanche ani bhailancher broxtochar zatat kiteak lagun zait? Hea novlanchea fashionak lagun.
Tor mansugechem nesop neslear tuka man anik moriad di-eit. Tum borea xegunachem cheddum, bhail vo cheddo mhonn tuji toknai korit na zalear tuzoch man, abru tum varear ghaltai. Hache vhoir matxe niall korun polle. Moriadichem nesop nesunk proitn korum–ia.
www.goa-world.com/goa/konkani/
25/9/2007
Subscribe to:
Posts (Atom)