Wednesday, February 27, 2008

UPAS (Konkani Kovita)

UPAS


Koezmant zaito tokos gheun
Hanven upas kelo
Ho upas mhojo nirfol zalo
Kiteak monant hanv ghat
Gheunk chintlem mhojea sezareacho.


Soro, vidi, cigratti, mass khainastana
Haven zaito upas kelo
Punn hea upasacho kosloch faido na zalo
Kiteak dusrea bailank, cheddvank
Kallzant hanv axelom.


Koddok challis disancho haven
Upas mhonn kelo
Punn ho upas kiteakuch upkarlona
Kiteak upasachea disani mhojem
Mon hanv kusoit ravlom.

Upasachea disani matheavele kens, khad
Hadinastana ravlom
Pun hem sogllem korun kosloch faido na zalo
Kiteak upasachea disani ton lamb rund korun
Hacheo, tacheo khoboro korit ravlom

Jezu mhonta khorea mona
Tujo tum upas kor
Tor monxa sang kiteak upkarlo
Tujo ho bhailo polko show
Tuven tukach re fotoilo

- Fr. Teo Fernandes, OCD
http://teofernandes.blogspot.com/

28/2/2008
www.goa-world.com/goa/konkani/

KONKNNI AMCHI MAI BHAS


KONKNNI AMCHI MAI BHAS


Konknni Gõychi Raj bhas korcheak, Konknnivadeanim cholvoll suru kel’li tedna ek ulo oso aikunk yetalo “Konkani uloi, Konkani boroi ani Kkonknnintlean Gõycho serkar choloi”. Ani xevottak Gõychi raj bhas Konknni zatoch he gaztelea nareacho avazuch bond poddlo. Lohu, lohu ho naro nopoit zalo kiteak, jem toddeank mellpachem aslem tem favlem, ani toddeanim Konknni bhaxek thoinch soddun aplim kama korun kaddlim.

Xati fuloun todde Gõykar mhonntat “Ami niz Gõykar ani Konknni amchi maim-bhas” Punn, ho ek fokot bhailo khell. Gõykaranchea ghorant dis-rat tor English xizta. Sarki Inglez ulounk yenasle, mhoje kodden Butler English uloitat ani apnakuch loz korun ghetat. Gõykaranim Konknni avoi-bhas ulounk lozchem kiteak? Bhurgeank pasun English ulounk xikoitat zalear mhojem aik Gõykara. “Tunvem kat boddlit punn tuji zat boddolchina” Jem tum uloitai tem tujea korneanim korun dhakoi. Todde Gõykar mhonntat, Konknni vachunk yena. Zalear tum khoro nizacho Gõykar nhoi. Kiteak, zaka Konknni ulounk yeta taka Konknni vachunk-borounk yeunkuch zai. Konknni amchi avoi-bhas ani zor tum khoro Konknni avoicho put zalear tuje avoi bhaxek visorchona.


Atam pollevn-ai amche Konknni avoi-bhaxe khatir ami kitem kela tem. Konknnintlean bottancher mezunk zatat titlim potram toxech masikam bhair sortat. Sunaprant, Vavreadeancho Ixtt, Dor Mhoneachi Rotti, The Goan Review, Jivit ani tosoch chodd apurbayechem ani sogleam avddichem masik “Gulab”. Him potram, masikam Gõyant toxench Mumbai thanv prokaxit zatat.

Dukhachi gozal mhonnlear Gõyant thanv dor mhoineank bhair sortolo “Gulab”, atam don mhoineamnim ek pavtti uzvaddak yetlo khoim. Kiteak oxem zalem zait? Hacho guneavkari konn? Nhoi anik konn fokot ami Gõykar! Khas amchea avoi-bhaxeantlean uzvaddak yetlim potram-masikam konn vachta zait? Bhov todde bottancher mezunk melltat title. Amche mai bhaxek pillun jivexim marpi konn? Pok’ki bodai ulovpi Goykar. Oso somoz zalo nam?

Zori tor amchi maim-bhas jivi urtoli zalear Konknnintlean chappun yetlim pustokam, masikam, potram dor ek Gõykaran vachun amcho tenko divnk zai. Ek Konknni borovpi aplea borovpannim apli avoi-bhas jivi dovorta ani sudraita. Ani vachpeanim him potr-masikam vikot ghevn vachlim zalear potranchea kharbareank sfurti mellta ani vachteleanchi Konknni bhas sullsullit ani jivi urta.

Ami Gõykar vareaveli minjas korunkuch urleat. Dis-rat ami Inglez uloitanv. English uloile mhonnlear ami somzotanv ‘unchlea vorgache’. (high class) monis mhonn. Punn hattuntlean tuji lhanvikai tuje avoi-bhaxe sovem dhakhoun, tika mornanche doddher pavoitai.

Atanchea bhurgeank toxench xiklelea mon’xak Misar Konknnintlean vachop kor mhonn sanglear tim mhonntat “I don’t know Conkani” Ami Gõykar hodd’dear hat marun mhonntat amchi bhas Konknni punn Gõykar nhoi to monis ekach mhoineam bhitor Konknni vachunk, borounk ani sarki ulounk xikta. Konknni pasot ami kitem kelam zait? Lipi vad korunkuch urle. Amche sobit avoiche don kuddke korun sodle mhonn, On-Gõykar amkam pixe Gõykar mhonn hansle ani azun hanstat.

Uttat Gõykaranno uttat. Zage zait. Amchi Konknni bhas amchea bhurgeank xikoun fuddle pillgek jivi dovoru-ia. Amchea bhaxeantlean prokaxit zatelim ’Gulab’ ani her potr-masikam vikttim ghevn, jahariti divn amcho tenko (support) ani adar korum-ia. Konknni potram kivam masikam vachun amchea ghorant Konknni avoi-bhas jivi rakum-ia. Portean hanv mhonntam “Konkani uloi, Konkani boroi, Konknnintlean Gõycho serkar choloi”.

Fr. Teo Fernandes,OCD
http://teofernandes.blogspot.com/
27/2/2008

http://www.goa-world.com/goa/konkani

Tuesday, February 26, 2008

BHURGEANCHER DOLLO DOVORAT

BHURGEANCHER DOLLO DOVORAT

- Fr. Teo Fernandes


Rongit fulam eke bhagek (garden) sobitai haddta. Jitlim lhan-vhodd bhagent fulam astat titlich ti bhag sobta ani pollevnk sobit dista. Fulam viret khoinchech bhagek sobitai na!
Teach porim, bhurgim zavn asat fulam eka ghorabeant. Bhurgim, ghorabeak sobai hadttat. Him bhurgim zavn asat Devachem dhennem. Zaitim kazari zodppim (couples) khaxelea bhurgeank tim axetat punn tanchea noxibant him fulam fulonant – Devacho gutt fokot Dev zanna. Jeddna ghorabeant fulam astat teddna attvoch torecho rong ghorabeacher posrovta.

Bhurgim zavn asat avai-bapaichi dhan-dovlot. Avoi-bapui aplea bhurgeank voir kaddunk zaito bhar ani tokos ghetat. Aplea bhurgeank borem xikop divnk kuddintlem rogot aslem udok kortat. Bhurgeank, sonvsaracheo soglleo sovloteo zaum to mobile, internet, cable T.V, toxench zai toxe poixe bhurgeank moddunk adi-adi (etc.) Punn avoi-bapui aplo vell mat bhurgeank dinant. Ani hachem spoxtt kharan mhonnlear sonvsarachea rattavolint ghuspollolim avoi-bapainkuch vell nam zalear tim apnnalea bhurgeank khoincho vell ditelint?.

Amchim bhurgim bhagentlim fulam mhonnlearuch zainam. Zoso ek mali, (gardener) fulanchim zhaddam bendtta tech bhaxen vaddtelea sobit sundor fulancher, avoi-bapain matso dollo dovorunk zai. Na zalear him sobit sundor fulancho pormoll dusreank panvchea adinch bhautelim Fultele bonge bhavon vechea adim avoi-bapain lokx dovorchi goroz asa.

Aichea kallar, avoi-bapain aplea bhurgeank vell divnk zai. Heo ani teo sonvasarcheo sovloteo dilearuch puro na, punn tankam aplo vell divncho bhouch mothvacho asta. Bhurgim parpoll zavnchea adinch matxe ek tori dollo tancher asunk zai. Hem zaun asam avoi-bapaicheach boreak, kiteak; Konknnintlean ek mhonn’ni asa “Dolle add, sonvsar padd”. Hem zavn asa sot. Na zalear polle. Avoi-bapui aplea bhurgeank xikop divnk tanchi 10vi vo S.S.C.E zatoch tankam borea tea maha vidyalotint (College) ghaltat. Bhurgim aplem xikop kortanam zaite pavtti vaitt sonvoiank tim sampoddtat ani uprant avoi-bapui varoulelea dudhak roddtat. Varoulolea dudhcher rodon koslo faido? Dhekun avoi-bapain aplea bhurgeancher chotrai dovorunk zai. Tim khoim vetat, kitem kortat ani khoinchea mon’xank bhettat, toxench tanche konn ixtt-mitr hacherui tumche dolle asunk ekdom gorjechem. Chintat avoi-bapainno. Uprant roddon kosloch faido na.


Atanche maha vidyalontint soro, sigratti toxench gunge-vikalim okddam melltat. Hea babtint avoi-bapain matxe zagrut ranvchem. Kedna- kedna-i avoin na zalear bapain vidyalontint vochun bhurgeanchi topasnni korunk zai. Survatek hem kam’ korunk agvodd lagtelem. Punn avoi-bapaino, hem tumchech faidaichem. Heo vaitt sonvoim-eo tumchea fulank lagleo zalear him fultim fulam fulchea adinch bhavon vetelim.

Tumchea bhurgeank sonvsarik vostu ditana, poilo tumcho mog tankam diat. Kiteak, tumcho mogacho voso tankam lagtolo ani tumchea mogantlean avoi-bapui khorim ixtt mhonn tumi tankam dhakoitelim. Tumcho khoro mog tankam tumi dilo zalear, tumchi bhurgim khotto mog ani sangatt sodunk hanga thoim tim heddchinant ani naka zal’lim duensam odik korun AIDS pidda tumchea ghorabeant panvchi nam. Ani oxe toren tumcho ani tosoch tumchea ghorabo mann, moriadit urtolo.


Avoi-bapaichem khorelem margdoxonn ani xidduk dollo bhurgeancher naslelean atanchea kallar bhurgim lhanuch astana mogan poddtat. Avoi-bapui somzottat bhurgim koleg kortat mhonn, punn kosli koleg? Mogachi? Magir mogacho fog zatoch avoi-bapui chittunk poddtat. Chinttat avoi-bapainno vell astana.

Zaite avoi-bapui somzotat aplea bhurgeam kodden linga vixeiant ulovop sarkem nhoi mhonn. Na! Hem amchem chintop sarkem nhoi. Ho zavn asa ek kaido avoi-bapaicho aplea vaddlolea bhurgeank ling vixeiant khori mahiti divnk, na zalear bhurgim linga vixeiant mahiti mellunk naka zal’leank vicharun, zoxem tanchea ixtt-mitr, pozddim filmam pollevn ling sombondim zannam zavnk axetat. Ani favo toxem margdorxonn nam zavn amchea ghorabeachea bhagintlim fulam vaitt doxer pavtat.

Tor avoi-bapaino, amchea bhurgeancher matso dollo dovorum-ai ani pollevn-ai amchi bhurgim koxim vagtatt, kitem kortat tacher matxe lokx divnchem mhonn magttam. Hem amchea faideanchem ani hem zavn asa ghorabeachem boreponn. Na tor chittun polle. Devan dilolo bezo vaprun niall korat. Portean hanv mhontam “Dole add, sonvsar padd” hem zavnche adinch amchea bhurgeancher dollo dovorat.

- Fr. Teo Fernandes OCD

www.goa-world.com/goa/konkani
26/2/2008

Apa-lipa Goychem Rajkaronn (Konkani Kovita)


Apa-lipa Goychem Rajkaronn


Aile re aile,
Bikhari amchea
dharant aile
Kott’tti gheun
bhikek lagle
Kott’ttent tanchea
motam ghalun
lokhani amchea
amkanch naddle...



Aile re aile,
Nivddun aile
Donuch disanim
Kele tannim hole
Lokhani dil’lim
votam visorle
Apa-lipa khell
Khellunk lagle...



Kelem re kelem
Rajkaronn Gõychem
Kelem girgirem
Rajkarnant bhorlam
Bhirem choranchem
Montreak laglam
Pixem chorpachem
Gõy amchem
Chorun pavlam
Ordhe vattechem...

Uttat Gõykara
Nidentle uttat
Vot ghatloleank
Korinakat fatt
Ho vell zaun asa
Dokounk tankam vatt
Nodor tancher marat
Tanchi fatt zalea datt
Gorom udok ghalun
Kaddat tanchi kat...

-Fr. Teodosio Fernandes
Kuwait

Ghorabo Mhonche Kitem???

Ghorabo Mhonche Kitem???
-- Fr. Teo Fernandes, Kuwait


Khoichea-i munxea lagim vinchar – 'tum kazar zaupacho hetu kitem' kai mhon anik to vo ti tuka oso zabab ditolim – 'hanv kazar zatam amcho ghorabo bhanddunk.'

Anik jedna ek cheddo anik cheddum mogan poddotch tim kazaracho Sacrament zoddtat tednna tim aplo ghorabo bhanddunk soddtat. Anik ho zaun asa sogllea kazari jivitacho hetu. Tor ghorabo mhonchem kitem zait? Char vonttichem ghorant tum ravtai taka tum ghorabo mhontta zait? Haka ghorabo mhonninat.

Ghorabo zaun asa bapui, avoi anik bhrugim. Anik ho ghorabo bhanddun hadppak ek cheddo anik ek cheddum sopon sopnetat -- anik hanven mhonn iet --ho zaun asa ghorabo.

Punn ho ghorabo bandtolo zalear hea ghorabeak tin buniadiche fator asat.

Ek novem ghor bandtat zalear taka bhuniad asunk zai. Zitli tea ghorachi bhuniad mozbut, titlem tem ghor ghott ani okondd urta. Teach bhaxen ghorabo banddun haddtlo zalear taka hanvem mhonno eit taka tin buniadiche fator asat anik he tin buniadichem fator hea ghorabeak zaun asat:

1 - mog,
2 – magnnem, anik
3 - xist (discipline).

Poilo bhuniadicho fator eka ghorabeak zaun asa "Mog". Hem tin lettranchem utor 'Mog' oxem attaplem asam – 'M' - mhonche 'Mhaka', 'O' mhonche 'Ollkhun', 'G' mhonche 'Ghe'. Ghov anik bhailen ekamekak ollkhun gheunk zai. Hacho ortho oso ekmekache gunn bore vo vaitt tem somzun gheunk zai. Hem chodd mohotvanchem. Ho mog tanche sovem asunk zai.

Hem 'Mog' utor nhoi fokot ling (sex) sombhondh gheta tednanch, punn bogor sodanch tanchea jivitant sukhant toxench dukhant tannim ho mog vanttun gheunk zai.

Ghov ani bhailen ekamekak vell diunk zai anik jedna tim ekamekak vell ditat tedna ho mog tanchea sovem vaddta anik choddta. Anik zo mog tim onbhovtat to mog tim tanchea bhurgeam sovem vant'ttat anik him bhurgim avoi bapaicho mog tanche jivitant chaktat. Jedna ek avoi aplea lhanxea ballaseak dudh pieonk dita anik hem bhurgem avoichem dudh chakta tednna hem bhurgem avoicho mog chakta.

Tea pasot ghova and bhaile modem ho mog asunk zai na zalear bhextench char vontinchem ghor ami bhandtoleanv.

'Magnnem' zaun asan ek buniadicho fator. Ek vopar asa jem 'kuttum sangatak magnnem korta tem kuttumb vo ghorabo sangatak jietat'. Hem zaun asa sot kiteak magnnem amchea xriti ghorabeant asunk zai. Magnnem zaun asa ek okhondd khambo amchea ghoreabeant. Magnnem mhonche ek sonbhaxen (Dialogue). Hanv Devakodde uloitam anik Dev mhojekodde uloita. Magnnea udexim ghov anik bhail devakodde ekvott zoddtat.

Poillem familichem magnnem zaun asa ters -- haka chod vell lagona -- ek vis tim ponchis minutam. Hea tersant Jezuchea jivitacher ami niall kortat anik hea tersa udexim ami amchea Sorginchea Maincho mog kortanv. Tea pasot amchea ghorant sodddanch ters asunk zai anik avoi-bapain ho ters aplea familichea sangatak korunk zai.


Dusre vatten jen'na ghov anik bhail sangatak boson povitr pustok vachtat anik jem vachlam tacher sangatak niall kortat tedna tanche sovem Devache asnne asam anik tim eke bhaxen Devacho mog tanchem sovem tim Hem korunk atamchea avoi anik bapaik vell na. Tor tujean tuzo bhorabo koso bhanddun haddu eit.?
onbhovtat.

Tisro ghorabeacho buniadicho fator zaun asa ghorabeachi 'Xist'(Discipline). Hi xist poili avoi anik bapai sovem asunk zai. Distuch vell- vellarcher sogllem aplem kam korunk zai. Zea ghorabeak xist na tea ghoreabeak dekh na kiteak, hi xist chodd ghorjechi eka ghorabeak.

Dusre vatten hi xist avoain anik bapain aplea bhurgeank xikounk zai. Zaite pautti amchi avoi bapui aplea bhurgeank zaite poixe toxench her vostu zaundi teo computer, mobile phones, ghaddio (cars) sogllem ditat punn aplea bhurgeank xist xikoinnat ani takach lagun amchim atanchi bhurgim parpoll zaleant.

Amcheo avoi bapui atam aplea bhurgeancher ek bhotanchem tapot laina. English bhaxent ek vopar asa 'Spare the rod and spoil the Child' hem voparent zaitem sot asam. Na zalear chinttun polleait. Bhurgeank lhanuch astanan xist xikounk zai kiteak tanchem mon mov asta anik hea vellar tu jem tankam xikoitai tem tim xiktat. Tujim bhugim parpoll zaunche poilim tankam xist, rit rovis xikoi.

Ghorabo hea jivitache buneadicher bandlolo assa zalear, jivitant vadoll ani moll ailem zalear kednach to ghorabo alchonam, kiteak hea sarke gorabeacho dhir ani bhavart asa Dev.

Mogan ami amcho Ghorabo banduia!

__________________________

Rev. Fr. Teodosio Martinho Fernandes, OCD

"Thou art a priest for ever, after the order of Melchiz'edek." -- Hebrews 5:6

. ....
Birth Date : 30 January 1969
Ordained Priest : 18 December 2003
Joined V.O.K : 22 September 2005
E-mail Address:
teofeds69@yahoo.co.uk
Fr. Teodosio was born on 30 January 1969 in Sanguem, Goa.
Fr. Teodosio obtained his B. Th. (Bachelor of Theology) 2000-2003, from the St. Joseph Seminary, Mangalore. He was ordained priest on 18 December 2003.
After his ordination, he was posted to the Avila Jyoti Seminary in Mapusa, Goa from 2003 to 2005.
Fr. Teodosio left India to join the Vicariate of Kuwait in September 2005.
He serves at the Our Lady of Arabia Church at Ahmadi.

http://www.catholic-church.org/kuwait/fr_teodosio.htm

- Forwarded by www.goa-world.com
2/9/2007

Dinar..... Dinar..... Dinar..... ! (Konkani Kovita)

Dinar..... Dinar..... Dinar....!

- Fr. Teo Fernandes

Ail'lom zoddunk
duddu dinar
Kuwait pavtoch
gomlo sonvsar
dogh-dogh uzo
koxtt marekar
xim kollkollo
kinnacho thar
jivache mhoje
zale bognar
chintun chintun
zalom bejar...
girest ganv
gorib hanv
dinar....dinar.....dinar

Zodduk dinar
axeun ailom
dis, mhoine
sukh sopnelom
vorsan voros
zoddit raulom
somnam sukhrar
mejit urlom
Ghorchim mhojea
vatt chukhlom...
dolle mhojea
voir mollbar
ghor mhojem
pois vattar
ken'na zatlem
rinn kabar
bolsam mhojim
poitat vatt
dinar.... dinar.... dinar

Bailo desh
vhoddlem sopon
adhurem jivit
koxtt nirfoll
anvddo asa
kallzan lipon
mhojench maka
ek vhoddponn
oddruxt koxtt
pollenam mon'n
hatant poixe
ek pixeponn
fattim fuddem
pollena konnn
jiv Kuwait
kalliz Goeam
kitem zoddlam
kaim nam
khoim ghel'lo
khoim nam
udok koxem
omtea kollxear
jivit ritem
axechem lhar....
dinar... dinar... dinar!

www.goa-world.com/goa/konkani/
5/9/2007

ATANCHEM NESOP NOVLANCHEM FASHION

ATANCHEM NESOP NOVLANCHEM FASHION

- By Fr. Teo Fernandes, Kuwait



Zamana Badal Gaia Hai, Zamana Badal Gaia Hai, Zamana Badal Gaia Hai!

Atanchea sonvsaracher nodor marli zalear amkam disun ieta sogllem bodol’lam. Sonvsarant noveo-noveo vostu aileat. Ek zalok (glance) marli zalear amkam disun ieta adim radio asle anik tacher kantaram vo khell tiatr aikonk lok axeun ravtalo punn atam sogllem bodol’lam… T.V aileat, VCD, DVD aileant. Sonvsarant zaitim bodolpam zaleant.

Zoso sonvsar bodolta toso monisui bodolta. Na tor polle- adim monis apleachi kudd dampunk nesop nestale anik hem nesop rit mansugechem aslem. Tanchem nesop ek sadem anik fashion naslem. Atam kitem re, fashionam ekdom chodd zaleant.

Survatek Devan Adam ani Eve-k rochlim tedna tankam vinglim rochlim punn tankam tanchi loz disonk nasli kiteak tim ‘innocent’ aslim. Pun jedna monis Deva koddsun pois ghelo tednna tankam vingleaponnachi loz disli ani tanni apli kudd pananni dampli punn tim panam pinztalim hem polleun Devan zonvarachem chamddem kaddun tankam nesop kelem. Kiteak zait Devan oxem kelem?

Fokot tanchi kudd dhampunk hem Devan kelem. Devan dil’le kuddichi nirmollkai samballunk Devan monxa sovem oxem korchem poddlem.

Atanchem neshop pollelear xi, xi baba polleunk passun vitt dista. Atanchea fashionacher nodor marlear mel’lim alma aileant xim distat. Na zalear matxe ek nodor marun polleum-ia.

Atanchea chedvanchem toxench bailanchem nesop kitem re baba xi. ZAMANA BADAL GAIA HAI BABA! Tea nespak mod na, moriadui na. Thoddeanchem ang ugtem, thoddeanche golle ugte, thoddeanchim mini skirt – hea mini skirtantlean thodeanche kurleche donge !!!. Him modachim nespam polletoch mhaka dista tankam lugot unne poddlem, na zalear dorjean katortana sarkem katrunk na xem dista. Va re.. kitem amchem modachem nesop. ZAMANA BADL GA IA HAI BABA. ZAMANA BADL GA IA..

Thoddeo bailo pant-am (trousers) ghaltat anik him pant-am ghaltoch thoddeank kotti bor mas nasleleo bailho popayche dande anik chodd mas asloleo duddi koxe polluenk distat. Thondachem make-up kelea uprant bailho toxinch cheddvam polleunk distat butam koxim ximiterintlim uttun mhonn. Avoi ghe mhoje maim.. todde zant’tte dadle anik matareo bailho piklele kens kale kortat tornatim disunk. Tankam atam portun mateak komb eiupachie asa khoim. ZAMANA BADL GAIA HAI, ZAMANA BADL GAIA HAI, ZAMANA BADL GAIA HAI!

Chedde mhon kitem unne. Atanche chedde gel ghalun tanche kens ugoitat. Apleach kensache bhognnar kortat. Thoddeanche kens gel ghaltoch salleachim (porcupine) pakam bhaxen zatat. He thoddeanche kensak polleun zonglantle ranvotti monis koxe polleunk distat.

Hanv zanna fokot cheddvanche kan topun kanak ghaltat tem punn xi baba chedde passun kan topun kanantlem ghaltat anik toxech cheddvam bhaxen lamb kens dovortat anik magir kitem -- cheddoi mhonn kollona cheddum-i mhonn kollona. Xi baba.. ZAMANA BADL GAIA HAI!

Hem sogllem fashion dakounk igorz anik mis ek fashion pradecho vosro (hall) zalam kiteak aitaranchem, festachem vhodllem misak anik chodd korun kazarank tuka zai toslim fashiona polleunk melltat fokot hem polleunk char dolle asunk zai. Xi kitem re baba ZAMANA BADL GAIA HAI!

Hai, hai ang xirsirta. Devachea ghorak man anik moriad passun atam dinat. Mis aikotoleanchem passun kotta tankam mis passun sarkem aikunk mellonna.

Mansugechem nehop Devak mandta kiteak tuji kudd zaun asa ek Devachem mondir. Hea mondirant Povitr Tritvi vosro korta anik tea dekun he Bhov Povitr Tritvek man diunk amchim nespam mansugechim anik moriadichim asunk zai. Devan rochlele kuddik ami man diunk zai. Amchi kudd ugtti dovrun dusreank tallneant ghalop hem sarkem nhoi. Na zalear polle az-kal cheddavanche ani bhailancher broxtochar zatat kiteak lagun zait? Hea novlanchea fashionak lagun.

Tor mansugechem nesop neslear tuka man anik moriad di-eit. Tum borea xegunachem cheddum, bhail vo cheddo mhonn tuji toknai korit na zalear tuzoch man, abru tum varear ghaltai. Hache vhoir matxe niall korun polle. Moriadichem nesop nesunk proitn korum–ia.


www.goa-world.com/goa/konkani/
25/9/2007

Amchim Zanttelim

AMCHIM ZANTTELIM

- Fr. Teo Fernandes


Hanv lhan astanam mhojea ajechea fuddent nidhunk mhaka ekdom borem lagtalem. Ti keddnam kai nidhunk xendri ghalteli hi vatt polloit hanv astalom. Ani ekdam tinnem xendri ghaltoch mhojim dusrim bhaynnam (siblings) yeunche poilinch hanv tiche khakyent vochun oxem mhontalom, “Aje, mhaka ek kanni sang mu ghe.” Magir ticheo Kole-Koliancheo, Raja-Raniecho, RajKunvor-Kunvricheo ani toxench Santam Bhoktancheo kannieo mhaka aikunk melltaleo. Ajecho kannio aikotam-aikotam mhaka sust nidh poddtali.

Ghorant azo vo aji asop mhonnlear ek dhirvem toxich zagrutai. Azo ani aji zavn asat mogacho sagor natram ani potrank. Kiteak kai mhonnlear jeddna bhurgeancho avoi-bapui kamank vetat teddna bhurgeank favo titlo vell divnk tankam mellonam ani oxem toren bhurgeam sovem unno zatlo mog ani apurbai, azo vo aje vorvim bhorunk yeta. Jivitachem dukh-sukh zanttea mon’xanim chaklam ani onnbhovlam. Bhurgeank kitem borem ani vaitt hi xiddkavnni divn fuddaracho marg dakhovpak tanche thaim zannvayechim bhanddaram astat. Eke bhoxen amchean mhonnonk yeta, amchim zanttim zavn asat divo uzvaddacho.

Punn kotta! Konknnintlean ek mhonni asa ‘moddlolea khursak konn chepem kaddta?’ Hi adleanchi mhonn’nni khoreaninch aichea khallak lagu zata. Aiz-kal zantteanchi ghoram vo ajilam (home for the aged) zaleant choddam. Vheta tea ganvant amkam zantteanchim ghoram melltat. Anik hea ghoranim tuka konn gavta zait? Konnuch tanchea fattlean naslelim? Nam! Tankam khaxelim put-dhuvo asonui-i hea zanttea ghoranim tanchem bhirad zalam. Koslea gunevank lagon tim zantteachea ghorant pavlim zait? Haka zaitim karanam asat:

Poilem kharan: Put vaddon borem unchlem xikop ghevn nokrek ravtoch dog-chogam modim bhonvunk laglea uprant taka aplea zanttea ani xikop naslelea avoi-bapaichi loz dista ani aplea ghora bhair vorun hea zanttelea ghorant dovortat. Punn hanv mhonntam, osle put avoichea pottant astanam ani ti vhodlem pott gheun bhonvtanam tika loz disonk nam kai? – Chintt papia ani niall kor. Zalear atam xikon, vaddon, bore nokrek laglai hem bhag tuka konnem favo kelem zait? Hem bhag tuka favo zalem fokot tujea tea xinkop naslelea zanttea avoi ani bapaik lagon. Oxem nhoi?

Dusrem kharan: Put kazar zatoch ghorant bail haddtta. Bail bhitor sorli mhonntoch ghorachi vhoddil zavnk soddta ani sasu maim-paim lagim gorje viret kismisanvam korun tankam ghora bhair dhukolta. Sun mhonnta, apunn vhodd xikili sobit disteli ostori hea zanttele vidrup (ugly) moddlelea khursam sangata ravun unneponn bhogchem poddta ani mattrim ghorant sobhonant mhonnon tankam ajilachi vatt dakhoitat. Punn hanv mhonntam zor tor ghorkarachea avoi-bapain chddeak zolmak haddunk naslo zalear koso to cheddvak mellpacho? Ek ghott ugdass dovor cheddva. Tum atam pollevnk sobit distai. Kuddin torne asai. Jednam tuji pirai vaddtoch ani tuje mateache kens dove zatoch tumvui-i hea bhesar pavtelem ani magir gomtolem sonvsar kitlo koddu ani godd poi to. Dekhun tuje sasu mai-paik man ani respet di. Kazar zatoch tim tujinch avoi ani bapui mhonn somzun ghevnk zai. Tumkam vhodd polasi sarkelem ghor astanam mattareanchea ghorant ghalinakai. Tumchea ghorant dhovorat ani tumcho mog moipas tankam dhakoitat teddnam tumcher Devacho axirvad astolo, ani bori segunanchi sun mhonn lok pachartolo. Jea mapan tum ditai teach mapan tuka melltelem.

Putan sobit novem ghor bandlem mhonntoch zanttelim ghorant asop mhonnchem thoddea put-sunnank ek addkoll koxi zata. Tanchem mattarponn nazuk bhongleant sobhonam, ani bailechem aikun zaitea putanim aplea khaxelea maim-paik vhorun ajilant ghatleant. Cheddea, jeddna tum lhan asloi teddna ghoracheo vontteo tujea hatanim tumvem teo tambdeo kel’leo, Tuji soimbacheo gorzo soglleo tumvem ghorantuch kel’lo, zalear tea vellar tuka tannim onath bhurgeanchea ashramant vhorun dhovorlolo zalear tujem kitem zatelem aslem? Hacho matxe tori niall kela tumi?

Put-sunannim soddanch ek ugdas dovorcho. Tumchea zantte avoi-bapaicho mog korcho. Tankam man-respetachi vagnnunk di-at. Povitr Pustokant Efezkarank oxem boroilelem asa “Jim konn aplea avoi anik bapaik man ditat tim lamb jivit jiyetat”. Dekhun puta ani sunnannim tumchea zanttea avoi-bapaichi apurbai korchi. Konknintlean ek mhonn’nni asa “Korit tea mapan bhogit”. Hem zavn asa sot. Tumchea zantte avoi- bapaik mhattareanchea ghorant ghatlim zalear faleam tumchim bhurgim tumkai vhorun tech mhatareachea ghorant vo ajilant ghaltelint. Kiteak tumchim bhurgim tumchi vagnnunk polletat anik tumchea koddlean tim xiktat. Tumchea bhurgeank zai azo ani azi vo grandma vo grandpa, jim zavn asat amchea ghorache dhirvem, dhan anik bhandaram zanvayechem.

Tor amchea hea zantteank tanche zantte pirayer mog divn tanchea jivitacho onnbhov aikun ani ghevn soddanch amchea ghorant tankam poilo zago divum-ia. Tednanch oslea kuttumbachea ghorabeacher Devacho axirvad astolo.

www.goa-world.com/goa/konkani/
23/11/2007

Hanv Zalom Atam M.P. (Konkani Kovita)

HANV ZALOM ATAM M.P.

-By Fr. Teo Fernandes, Kuwait


Kitlexech duddu moddun
Zalom hanv M.P.
T.V, motor-saikolio, saddio,
Soreacheo battlio vanttleo sabar

Nivddun ietoch porjek
Bosoile sankvar
Atam Vavurtam Goynche
Tizorek korunk burak..!

Goynchi udargot korunk
Zalom hanv Montri
Chint’tam atam
Koxi bhorunk ti pottli

Sota – nitichi vatt
Hanven fattim soddli
Goynchi zomin
Ghantteank vinkli

Poitam mhoji
Vatt fuddli
Koslich Udargot
Keli na Goynchi

Panch vorsam bhorlim mhojim
Chint’tam atam
Dusrea elisanvank.
Nivddun eunk
Lokak koslim bondolam foddchim....!

http://www.goa-world.com/goa/konkani/

5/11/2007

Adventacho Kall

ADVENTACHO KALL
- Fr. Teo Fernandes


Jezu-Christ Sorg-sonvsaracho Raja.
Chalu vorsantli hi ek dobhajik nim’nni porob. Ani hi porob soromblea uprant Igrozmatachem Sevadhormik Voros (Liturgical Year) sompta
ani novem voros suru zata.

Hem novem sevadhormik voros khoim thavn suru zata zait?
Advent-ant suru zata.
Tor “Advent”, hea utracho khoro orth somzun gheun-ai.
"Advent" mhonnchem “Yenem” ani hem yenem, konnachem zavn asa zait?
Hachea voir toddixi nodor marun-ia.

Adlea kallar eka ganvcho lok aplea Rajachea yenank ravtalo.
Kiteak zait?
Zedna to Raja tanchea ganvant ailo mhonntoch tanchea ganvchem sudarop zatalem ani tea ganvant zaiteo noveo sovloteo bhitor sortaleo. Oxem chintun tea ganvcho lok aplea Rajachea yeneachi vatt pollevn ravtalo, ani itlench nhoi.
Raja yeta mhonn, tea ganvcho lok tachea yeneache toyarek lagtalo, ani oxem toren to lok khuxallkayen bhorun Rajachea yenank toyar zatalo.

Lohu, lohu Khristanvponn sonvsarak ximpodlem tedna Khristavani ho “Adventcho” kall Jezuchea yeneank vapudlo.
Kiteak?
Jezu zavn asa Raja.
Dusre pavtt hea sonvsanrant yetolo mhonn adle Kristanv Jezuchea dusrea yeneank toyari kortale.
Tor he Adventache Kallant ami kosli toyari korchi ani hea kallant Igrozmatechem mon kitem?
Amkam kosli toyari korunk xikoita?
Hache voir thoddoso ami niall korun pollevn-ai.

Poile svater Igrozmata Advent-achea kallant amkam Jezuchea yeneank toyar zavnk apoita.
Jezuchea zolmachi toyari korun ani Tacho zolm dis bore bhoxen sombhorunk, Advent-achea kallant Igrozmata, toyarechim char summanam amkam dita.
Dhekun, Khrist yeneache kallant amchi toyari nhoi fokot bhailea vostunchi punn amchi bhitorli otmik toyari poili zavnk zai.
Amche kalliz ek ravnem vo ghor zavn ani hea ravneant Jezu zolmunk zai.
Amchea kallzant zolmolelea Jezuchi xanti ami dusreank pavtta toxi korun heach khorealea orthan amchi soglli toyari Jezuk mandta tosli zavnk zai.

Zalear atam pollevn-ai khoreninch ami bhitorli toyari kortanv zait?
Zaite pavtti amchi toyari fokot bhalich zata. Jinsavar Natalanche kunsvar, Natalanche porbe disa ruchik randlelim jevnnamchi toyari zalear, Natalanche Misak koslem modachem nhesop, khoimchea hoteleant dasank vochop, oxi amchi hea Khrist Yenachea kallant toyarecho nett fulot vheta.
Punn bhitorli toyari konn khorta zait?
Ani hi bhitorli toyari kosli?
Juanv Baptist, Lukachea Xubvortoman, Avesor 3ro: 4-5 ollint oxem mhonntta:
“Sorvesporacho marog toyar korat, Tacheo vatto nitt korat, dor-ek dongor ani porvot sokol poddtolo, vankdde-tinkdde marog nitt zatele, ani gunddeam-fatranche asat te sullsullit zatele”.

Hem Devachem utor amchea jivitak attapunn amchi bhitorli toyari, amchea dusmanank bhogsun, bhav-bhoini sovem uloina zalear tanche lagim uloun kallzantlo rag pois dovorun kumsaracho sakrament gheun, pornne jivit soddun novea jivitak veng marun amchi bhitorli toyari Khrist yeneachea kallant ami korunk zai.
Na zalear amche oxem zatelem “khoim gelo re khoim na, kitem haddlam re kaim na”.
Gelea vorsak ami Adventacho Kall toxench Natalanchi porob soromblea. Koslim tori amchea jivitan bodlopam zaleant? Niallun polle.

Dusre vatten amchi toyari zavnk zai Jezu Rajak mellunk. Kedna mhozo vo tuzo dis yetolo tem ami nokllom. Dekhun, hea Jezuchea dusrea yeneank ami toyaren asunk favo.
Hi amchi toyari nhoi fokot Natalank, Korezmant ani Paskachea porbe somoyar, punn amchi toyari sodanch chalu asunk zai.
Kiteak?
Vell kedna yetolo to ami nokllom.
Tea khatir disachea disa, Jezuchea dusrea yeneank toyaren ami asunk ekdom faideachem. Ghoddie, vell lagim pavlo mhonntoch amkam toyar zavnk vell mellcho nam. Dekhun vellar, ami sodanch toyar asunk nibel gorjechem.
Uprant Tacho zolm dis ani mhozo vad-dis sangatak sombhorunk hi Jezuchea dusrea yenneak ami raji asleruch Jezu amkam jerul melltolo.

Hanv mhonntam: Sorv’vattanim amchi bhitorli toyari bore bhoxen zaunk zai. Belem nogrant, gorvachea ghotteant zolmolea Jezuk, amchea kallzanim nitoll suvat samballun amchea kallzanim zolm gheta toslem kalliz asunk ekdom gorjechem zaun asa.

Amchea kallzant zolmolo Jezu ami dusreank divnk zai.
Vankde-tinkdde je roste amchea bhitor asat te ami nitt korum-ai ani Igrozmatten je amkam toyareche dis dileat tancho khoro upeg korun don-ui vatten Jezuchea yenank toyar zaum–ai.
Tumkam sogleank boro ek folladik Khrist Yenancho Kall anvdetam.


6/12/2007

Bhurgeank Dotorn kiteak xikouchi?

Bhurgeank Dotorn kiteak xikouchi?
- Fr. TEO FERNANDES


Ho lekh boroitana mhoje avoicho mhaka ugdass ieta kiteak mhollear, hanv lhan astana sanjechi igorjechi ghantt vaztana mhoji avoi amori (Angelus) kortoch mhaka aplea unttient (lap) ghevun, mhojea hatak dhorun povitr Khursachi Kuru (sign of the cross) kaddunk xikoitali. Tinne xikoileli dotorn mhaka ozun ugdass asa. Hanv ti dotorn ozun visronk na kiteak ti dotorn hanv mhojea avoi koddlean xiklam.

Dotorn mhonche kitem? Dotorn mhonche amcho Kristi bhavart zo amchea bhurgeank ami ditanv. Zor tor ami Novo Korar (New Testament) vachlo zalear tantunt amkam melta “Jezu zanvaien, piraien anik kurpen deva ani monxam mhukar vaddot vetalo”-(Lk 2:52).

Hacho ortho oso zalo Jezuk dhormachi olllokh avoi anik tachea bapai koddlen melltali anik tea dekhun povitr pustok mhonta “Jezu kurpen deva anik mon’xam mhukar vaddot vhetalo.” Tachi avoi anik bapui taka khori Devachi ollokh ditalim. Eke bhaxen hanven mhonno-eit Jezuchi avoi anik bapui aplea putak dotorn xikoitalim.

Zorui to dev zaun aslo anik taka he dotornichi goroz taka naka asli, tache avoin anik bapain aplo avoiponnacho anik bapuiponnacho kaido pall’lo. Jedna hi dotorn amchim bhurgim lhan astana avoi anik bapui xikoitat tedna amchea dhormachi movllam (values) xiktat, tim bhurgim zannvaien, Dev bhirantin anik mon’xanchea mogan vaddtat anik jem avoi anik bapui aplea bhurgeank lhanunch astan xikoitat tem tanchea ghott mottint urta.

Ghor zaun asa eka bhrugeak mullavi xalla kiteak mhollear bhurgem sogllem aplea avoi anik bapai koddlean xikta. Hea bhurgeak avoi anik bapui zaun asant poilim guruji (teachers) anik jem avoi ani bapui xikoita tem bhurgim xikta. Hakach lagun bhurgim lhanvnuch astana tankam dotorn xikounk zai.

Hi dotorn xikounk avoi, bapaicho kaido zaun asa kiteak ki mhollear jedna eka bhurgeak ‘bautism’ (baptism) diunk Dev igorjent haddtat tedna bautism diunche poilim iadinik avoik, bapaik, podon, modonik vincharta “Tumi tumchea bhurgeank Povitr – snan magtat, tor tumcho kaido ho: Bhavartthant tankam lhan – vhodd korunk oxem tannim Devacheo adnya pallun, Jezu Kristan amkam xikoilam te pormonnem, Devacho anik peleacho mog korunk. Hi tumi ghetat ti zabadari bori somzotat?”

Anik avoi, bapui, podon, modon zabab ditat mhonn “Hoi ami somzotanv”.

Punn avoi, bapui hi zababdari visortat anik somzotat, hi dotorn xikounk fokot Padri, madrinchi anik dotorn xikotelea gurujichi zababdari mhonn. Na poili zababdari zaun asa avoi- bapaichi. Aitarachi bhurgeank dotorn xikoun ho zaun asa ek adar bhurgeank punn poili zababdari zaun asa avoi bapaichi.

Eka tempar ek bori rit rovis asli. Sanjeachea sat vorancher igorjechi ghantt vaztoch avoi anik bapui sangatak aplea bhurgeank gheun aimori kortalim anik aimori zatoch avoi aplea bhurgeank aplea unttient gheun bhurgeachea hatak dhorun Povitr Khursachi kur kaddunk xikoitalim anik avoi aplea bhurgeank dortorn xikoitali anim bhurgim aplea avoi koddlean hi dotorn xikatalim.

Hi boreantli bori chal atanchea kallar zoborxi disona kiteak avoi-bapui “too busy” kiteant zait? Dance, party-io, ‘social gatherings’, ‘saloons’ anik T. V. serials-ant. Toxench atam bhurgim sanjechim ‘tuitions’ ghetat hi-i ek chal zalea. Toxench atanchim avoi bapui bhurgeank ‘extra curricular’ vixoent chodd vell anik mhotov ditat anik hacho porinam oso zata ki amchea bhurgeak Devachi bhirant toxench amchea dhormachi olok mellona.

Him bhurgim lhan aslim vaddon vhodd zatoch tim parpoll zatat anik hacho zababdari konn? Pad-vigar, madrio vo xikoitele guruji? Hacho guneavkari hantlim konuch nhoi punn avoi anik bapui kiteak zor tor tumi il’loso vell diun tumchea bhurgeank dotorn xikoili zalear hem oxem zauchem nam. Tumchea ghoreabeacho idvas kednach zaucho nam.

Avoin anik bapain il’loso vell diun aplea bhurgeank hi dotorn xikounchi kiteak hi dotorn tumchea bhureank anik toxench avoi bapaik fudarak boreak poddteli kiteak amchim bhurgim Dev bhirantin toxech rit-moriadin vaddtolim anik aplea avoi anik bapik matare piraiek man anik respet ditolim.

Tor amchea bhurgeank il’loso vell divun amchea dhormachi il’lisi ollokh diunk tankam dotorn xikoum-ia. Chodd korun sanjechea vellar. Hi dotorn tumi tankam xikoitat ti jerul tanchea anik tumchea faideak poddteli.

6/1/2008

GOEANCHEA RAJKARNACHI ANIK EK CIRCUS

GOEANCHEA RAJKARNACHI ANIK EK CIRCUS
- Fr. Teo Fernandes, OCD
Kuwait

Mhaka kednakai sutti gheun Goeant vochunxem zalam kiteak ki mhonllear Goyant ek boreantli bori ‘circus’ ailea khoim anik he circus-iche kollakar zaun asat khoim Goeanche amdar-montri.


Potrancher hanven vachlea pormonea hi ek boreantli bori circus khoim anik hi circus polleunk Goeant aslelea Goeankaranchem bhag pun Kuwait anik her Gulf dhesant asleanchem dhurbhagea kiteak amkam hi Circus polleunk mellona.

Xi baba! Goeam itlem daktem xhar zaun kitlea pautti mhonn hi circus cholta zait? Goeant tore-torencheo circus-eo choltat zoxeo Mopa vimantoll, lipivadichi circus, SEZ – achi circus anik atam Provorim Secretariatant ailea ti serkar uddoupachi circus.

Heo Goeancheo circus-eo polleun mhaka zalear sarikich vitt ailea. Kitem mhonn polletolom? Goy itlem dhaktem xhar zaun kitlea pautti mhonn hi circus ami polletelanv. Amchech amdar montri amkanch ghat kortat. Hi osli Goyant circus choltana mhaka oxem bhogta, ki ami ghatlelea povitr motak kosloch orth nam mhonn. He amche vinchun kaddlele makodd (monkeys) he pokxeant thaun dusrea pokxeant uddio martat aink amich vichun kaddlele amdar montri amkanch fosoitat.

He je amdar-montri he ami vinchun kaddleat te chor anik nagounne. Porjechea borea passot vavurpache nhoi pun fokot chorun, nagoun aplim bolsam bhorpache. Eklo Mopa, Mopa bob marun PWD chorpachem khatem gheun bhosla anik atam don thonddacho malund zala. Adlo serkar astana eklean SEZ suru kelem anik atam toch chor, Pilat aple hat dhuta anik mhonta hanv kiteant nam. Tisro mhataro sat sort fondant bhitor sopnam sopneta Goencho mukhel montri zaunk. Chovto gundda, gundddagiri korta. Panchvo adlo town planning-acho montri atam circus-icho ‘ring master’ zala. Sattariche makodd makda bhaxen udio marta.

Kosli mhonn circus tum Goeant polletolo. Kitem re Goenkara tum polletai?

Dusre vatten ho lekh boroitana mhojea monant ek oso vichar ieta anik ho vichar zaun asa oso: Hea Goenchea montreank Devachi bhirant mhonloli asa kai? Konsens (Conscience) mhonlolem asam kai? Ze apun kristanv amdar-montri mhontat te misak, kumsarak vetat kai? Mhaka disona he amdar -montri Devak bhietat, konsens aslele monis mhonnon. Kiteak mhonllear Devak bhietele, konsens aslele monis oslim natkam, circus-eo korchenant.


Gelea te pavsant Provorim dongor kosllun mati devun aileli tich mati amche amdar montri assemblint bhoska ghetana devun thoim aslele zalear ekdom borem zaupachem kiteak portun heo circus-eo polleunk mellpacheo nasleo punn kotta oxem hanv suskartam kiteak oxem zalem zalear Goeant hem cholta tem polleunk mellpachem naslem.


Goem mhojem chorun khalem hea chorani anik ghatkea Judasani. Hea chorani Goenche avoicher bholotkar kelo anik korit asat. Hea chorani, nagounneani Goeanche avoik sogllea rasthram mhukar vinglli (naked) korun soddlea. Sogllo sonvsaracho lok heo choltat teo Goencheo circuseo polleun hanstat. Kedi vhoddhli hi loz Goenche porjek !

Goenchi zomin hea chorani, nagouneani Goenchea sudaropachea navan foreingn-erank toxech ghanttiank vinkli. Apleak motam ghalpak hea Goenchea bhailea ghantiank haddun Goeant bhorleat anik tankam ‘ration card’-am korun dileant anik ami Goenkar khoichea khocherent voch amchim kama zainant. Tor sangat Goeankarano tumi osleam chorank, nagounneak kitem kortat?


Hea xikop naslelea toxench ‘character’ nasleleank ami vichun kaddleat anik hech ami vinchun kaddlele amdar-montri amchea pottant ghaltat suri. Sons, sons mhonn kitlem sonstolo? Amchem paxieans kobar zalem. Goenkarano uttat, zage zaeiat, susegad niddon ravonakat. He cholta te circus-icher nixed marat. Hea ghatkean Judas-ank lisanv xikoieiat. Mitachea-faran tanchi fatt foddat. Ami atam tori zage zaum-eia, chotur anik xidduk ravum-eia.


Ami atam tori zage zainat zalear ho soglo sonvsarcho lok amkam hanstolo anim amkam mhonttolo he Goenkar rajkoronn mhollar oxiksit (illiterate) mhonn. Tor Goeankarano heo circus-o bondh korunk ami veginuch koslo nam koslo upai ghevum-eia.

17/01/2008